Magiskt av Samartin

senor-peregrinoJamilet växer upp i en by i Mexico, fantastiskt vacker men med ett födelsemärke som gör att hon hamnar utanför och hela sin uppväxt får utstå spefulla och elaka kommentarer och blickar. Hela sin uppväxt drömmer hon om ett liv som alla andra. När sedan hennes mamma dör tar hon sig illegalt till USA där hon hoppas kunna spara tillräckligt med pengar för att hitta ett botemedel. Hon får jobb under falskt namn på ett mentalsjukhus på femte våningen hos Senor Peregrino som han kallar sig.  När hon en dag tappar sina identitetshandlingar på arbetet kräver Senor Peregrino att hon ska lyssna på hans historia för att sedan återfå sina handlingar. En magisk berättelse tar vid om hans pilgrimsvandring till det legendariska Santiago de Compostela. Han berättar om att aldrig mista tron på kärleken. Berättelsen pausas och återupptas och blandas med Jamilets egen historia och önskan om kärlek.

Senor Peregrino av Cecilia Samartin – En fantastisk berättelse som tog slut lite för snabbt. Samartin ger oss målande beskrivningar av både händelser och tankar genom hela boken. Jag, liksom Jamilet i boken blev fängslad av Senor Peregrinos berättelse. Det starka band patienten och Jamilet skapar under berättelsens gång är mer läkande än vilken modern medicin som helst. Hennes tro på hans berättelse helar honom och ger honom styrka att ta sig ut i livet igen. Tro, hopp och kärlek sammanfattad.

Jag ser fram emot att läsa nästa bok av författaren.

Feelgood som verklighetsflykt

det-lilla-bageriet-pa-strandpromenadenSå vill jag beskriva Det lilla bageriet på Strandpromenaden. Det är en mysig bok som kretsar kring brödet och hur det sammanför människor på ett udda sätt. Boken handlar om Polly som efter ett framgångsrikt liv råkar ut för en konkurs, som innebär bostadslöshet, separation från sambon och en stor skuld. Detta gör att hon vill komma bort från allt. Hon har en minimal budget för boende som gör att hon hamnar på en ö långt från allt. Dessutom är de boende på ön beroende av tidvattnet för att ta sig till fastlandet. Det är en ö som avfolkas och de bosatta ser inte med blida ögon på stadsbon Polly. Hon börjar i sitt sörjande baka bröd som sedan utvecklas till en verksamhet. Hon finner kärleken igen, tror hon, men blir bortvald till förmån för mannens hustru. Hon springer på en man i liknande situation som henne och redan då förstår man att det är så boken kommer att sluta.

Alltså rätt förutsägbart. Men de flesta relationsromaner och feelgood-romaner har en liknande story. Och det visste jag redan när jag såg omslaget. Colgans språk ger boken läsvärde. Hon beskriver miljön väldigt målande och det känns nästan som att jag själv är på samma plats. Helt enkelt en trevlig verklighetsflykt för en stund.

Förutsägbar story i ett förskönat Indien

En berättelse om en medelålders man vars liv går på tomgång, men som åker till Indien och får nya vänner, blir kär, upplever nya äventyr och får ny livsenergi.

Storyn är ytlig, överlag hyfsat intressant, något förutsägbar med en stereotyp bild av Indien och indier. Och slutar lyckligt till slut. Feelgood helt enkelt.

Men det är grovt tillyxade karaktärer, som jag aldrig kommer riktigt nära. Förutom Yogi, en Indiens Karlsson på taket fast godhjärtad och välvillig. Göran Borg känns lite för mycket, lite för medelålders bitter vit man som man ska tycka synd om.

Det som var mest underhållande var Yogis språk. Men det blir också dessvärre oerhört förutsägbart redan i första boken, och de övriga två levererar exakt samma sak. Att författaren dessutom på något ställe i Dimma över Darjeeling skriver ut det gör att jag tappar intresset även för Yogis språk: ”Att Yogi inte ens i denna stund av allvar kunde låta bli att förgyllas sitt språk…” (s 92)

Det är inte bara språket som blir förutsägbart i uppföljarna utan hela storyn. Göran åker hem, hamnar i samma gamla hjulspår, kommer till Indien och blir en ”ny människa”. Det enda som skiljer sig är miljöerna och några bikaraktärer som sticker ut mer eller mindre. I tredje boken utspelar sig samma historia men då i Sverige, på Österlen när indiske Yogi kommer dit och omvälver en hel bygd. Kanske trovärdigt på 50-60-talet, men idag?

Att jag ändå läste alla 3 har mer att göra med min envishet än att böckerna fick mig fast. Den tredje boken var svår att komma igenom. Det är ett trevligt tidsfördriv som fick mig att småle emellanåt men inte mycket mer än så.

Minnet av en uppväxt

spdomen__en_flickas_memoarerSpådomen är en berättelse ur minnet av en uppväxt. Vad som rör sig i huvudet på ett barn och senare tonåring och hur mammans självutplånande och självömkan påverkar barnet. Relationen mellan mor och dotter beskrivs målande.

”Det är något med mammas liv som hon här ansvaret för. Vad är det? Det är att mamma har ett liv som hon inte trivs med. Mamma tvingas göra en massa saker som hon inte har lust med.” En beskrivning av skuldkänslor av att bara finnas till. Mamman fick ge upp sin musikaliska karriär då de följde pappans val vilket påverkar hela familjen under tiden pappan bor kvar men framförallt när han lämnar mamman. Det gör att flickan tar på sig en glad fasad som aldrig klagar. Att det sedan i sin tur påverkar henne som person i sitt vuxna liv är inte alls konstigt.

Flickan funderar även mycket på kärlek, om det beror på att hon växer upp i ett kärlekslöst äktenskap är nog svårt att avgöra. I tiden för berättelsen skulle man ju hålla ihop för barnens skull, varken bra nu eller då. Men flickan finner att kärlek finns i faster Rickis liv, till slut. Det blir än mer magiskt när Ricki gått till spådam som förutspått att hon skulle träffa en mörk man, som hon sedan också gör. Det ger barnet ett hopp om att kärlek finns och kan uppnås.

Andra tankeväckande fraser som jag kommer bära med mig är:

”Människor vet inte mycket om varandra.”

Man har förutfattade meningar om andra människor.

”Någon klok människa har sagt att vi bara består av fiktion, av tanken som vi gör om oss själva.” Efterhandskonstruktioner av att beslut fattas i logik och tankeskärpa.

En väldigt bra bok med ett fint språk som är väl värd att läsa.

Minnesbilder ur ett liv

Jag har varit på en författarträff med Agneta Pleijel på Lomma Bibliotek. Jag gick dit utan större kännedom om författaren och hennes verk. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa Pleijels senaste bok Spådomen. Berättelsen bygger på gestaltningar av minnesbilder från författarens eget liv och kretsar kring hennes (flickan i boken) faster Ricki. Berättelsen har två berättare  – flickan, ett hon, och ett jag. Jaget är en äldre persona som fyller i det den unga flickan inte kan veta. I slutet sammanfaller hon och jag mer och mer. Pleijel läste några passager ur boken som skapade ett intresse. Hon berättade dessutom om omständigheter, personer och händelser ur hennes eget liv som gjort boken till vad den är.

Deckare med verklighetsanknuten ansats

våregenlillahemlighetVår egen lilla hemlighet kryper under skinnet. En deckare som berör. Den handlar om utsatthet och våld som kan ske var som helst, när som helst och drabba vem som helst. Många gånger utan att någon får reda på det eller ens märker att allt inte står rätt till. Det kan vara din granne, din arbetskamrat eller någon släkting.

Att det finns överraskande vändningar i boken gör att jag, trots att jag inte gillar deckare, fortsätter läsa. Det är en lättläst bok med direkt språk som handlar om poliser som även de har fel och brister. Det finns, förutom själva deckargåtan, en historia om människorna bakom poliserna. Läsvärd men den kanske inte stannar kvar i mitt minne någon längre tid.

Spionthriller med oväntat slut

 

41jkRpEuEwL._SX323_BO1,204,203,200_Jag hade höga förväntningar när jag började läsa The Expats, min första bok jag läser på engelska på ett tag. Författare som Patricia Cornwell och John Grisham lovordar den på omslaget. Och visst boken är bra men känns dessvärre som ännu en i mängden. Jag hittar inget som får mig att minnas boken. Visst, intrigen är bra och det är svårt att lista ut hur den ska sluta. Men någon bladvändare blev det aldrig för mig. Kanske det beror på att det är ett tag sedan jag läste på engelska men det kan inte bara bero på det. Många delar i historien haltar och det finns flera saker som känns overkliga, eller kanske bara amerikanska :-).

Boken handlar om en kvinna, Kate, och hennes man Dexter. De flyttar som expats till Luxemburg. Hon tidigare CIA-agent som försöker hålla det hemligt och han arbetar med IT. Hon försöker anpassa sig till en helt ny värld för henne och han är inte närvarande, varken fysiskt eller mentalt. Ett par saker gör att Kate börja fundera på om allt inte står rätt till. Jag hade inte kunna lista ut slutet så på så sätt är berättelsen bra upplagd, det finns spänningsmoment ända till slutet. Och även efter det: hur gick det för dem när allt avslöjades? Men jag kommer nog inte minnas den efter att jag skrivit klart dessa rader.