”Ditt kräkmedel” och ”Ditt tattarluder” – En midsommarnattsdröm

en-midsommarnattsdromEn midsommarnattsdröm känner väl alla till. Själv har jag inte läst den på riktigt förrän nu. Det är en medeltida pjäs av Shakespeare som handlar om Teseus’, hertigen av Aten, planering av sitt giftemål med Hippolyta, amazonernas drottning, som han tagit tillfånga. Pjäsen börjar med att introducera 4 ungdomar och deras inbördes kärleksförhållande. Egeus vill förmå sin dotter Hermia att gifta sig med Demetrius, som vill gifta sig med henne för att ta del av Egeus ställning i samhället. Hermia däremot är förälskad i Lysander och vill gifta sig med honom. Lysander är förälskad i Hermia till en början och Helena är förälskad i Demetrius. Snart blir det förvecklingar då en kärleksört kommer med i spelet. Som en biscen håller några hantverkare på att repetera en pjäs till bröllopet, med komiska och gycklande inslag.

Min första reaktion när jag läste En midsommarnattsdröm i översättning av Göran O. Eriksson var det råa språket. Sättet att tilltala varandra med hårda ord. Framförallt i scen 25 där alla ungdomar samlats och Lysander säger till Hermia saker som ”ditt kräkmedel” och ”ditt tattarluder”. Nu har jag inte läst den på originalspråk så jag vet inte om orden låter lika råa på engelska som i översättning. Användes verkligen språket på det sättet på medeltiden?

Den version jag läste hade kommentarer i slutet som förklaring till pjäsen, vilket underlättade förståelsen. Så som att det inte är en geografisk skillnad på staden och skogen utan en kronologisk. Detta är tidstypiskt, de medeltida spelen omfattar långa tidsrymder, vilket i och för sig inte är fallet här, och att man förflyttar sig från en plats till en annan genom ändring av scenbilden. I detta fall skildras förflyttningen mellan staden och skogen men med en underförstådd mening att förflyttningen inte är fysisk.

Pjäsen lyfter fram maktkamp mellan segrare och besegrade men även makten Hermias far vill ha över henne och ha möjlighet att bestämma vem hon ska gifta sig med. Det visar nog på hur samhället såg ut vid tiden för pjäsens uppkomst i slutet på 1500-talet. Då var det nog mer vanligt än ovanligt att fäderna bestämde vem barnen skulle gifta sig med men något mer ovanligt att de blir emotsagda så som Hermia gör här. Paralleller kan nog även dras till vissa kulturer idag.

Ytterligare tidstypiska drag i de medeltida spelen är att det fanns inslag av gycklarupptåg och fars till skillnad från tidigare mer allvarstyngda spel. Så även i En midsommarnattsdröm med hantverkarnas uppförande av sagan om Pyramus och Thisbe. Delarna kring repetitionerna visar på att det finns en stor del komik i pjäsen. Bland annat tar de inte skådespeleriet på allvar. Och att de vill vara övertydliga för att inte åskådarna ska bli rädda för tex lejonet. Och att de ska skapa månsken genom att en person kommer in med en lykta och säger att han är ”gubben i månen”.

Annonser

En reaktion på ””Ditt kräkmedel” och ”Ditt tattarluder” – En midsommarnattsdröm

  1. Mycket är väl ironi av de grekiska dramerna samtidigt som av den dåvarande samhällssituationen? Det är det som gör det lite svårt också att läsa Shakespeare idag, eftersom hen tog upp saker och ting som var aktuellt då och komiskt.

    Jag tror definitivt språket var grovt, men kanske inte supervanligt i en pjäs – men det är ju en rätt komisk pjäs också, vilket gör att det grova språket passa rätt bra in!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.