Minnesbilder ur ett liv

Jag har varit på en författarträff med Agneta Pleijel på Lomma Bibliotek. Jag gick dit utan större kännedom om författaren och hennes verk. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa Pleijels senaste bok Spådomen. Berättelsen bygger på gestaltningar av minnesbilder från författarens eget liv och kretsar kring hennes (flickan i boken) faster Ricki. Berättelsen har två berättare  – flickan, ett hon, och ett jag. Jaget är en äldre persona som fyller i det den unga flickan inte kan veta. I slutet sammanfaller hon och jag mer och mer. Pleijel läste några passager ur boken som skapade ett intresse. Hon berättade dessutom om omständigheter, personer och händelser ur hennes eget liv som gjort boken till vad den är.

Annonser

Johanna Lindbäck på Lomma Bibliotek

Igår kväll passade jag på att lyssna på barn- och ungdomsförfattaren, tillika Läsambassadör och skribent på bloggen Bokhora, Johanna Lindbäck på Lomma bibliotek. Det var intressant att lyssna på en annan typ av författare än vad jag är van vid. Och tillsammans med en helt annan publik, det var flera skolklasser med barn och unga. Jag blev fascinerad av deras frågebatteri efter föredragets slut, vilka ungdomar!

Johanna började berätta om vad en författare är och framförallt kring myten av författare. Myten är att en författare är en isolerad person som sitter på sitt rum och skriver utan yttre kontakt. Den verkliga bilden, enligt henne, är att man skapar i gemenskap med andra. Hon blir inspirerad av andra böcker och kommer då på egna idéer till sina böcker. I skapande behöver man koppla in andra kulturyttringar för att få inspiration och idéer så som film, teater, andra böcker mm men även få influenser från andra människor.

Hon berättade om hur hennes ungdomsbok Välkommen hem utvecklades. Hon var bortrest i Portugal på kombinerad jobb- och semesterresa.  Hon hade ett gäng böcker med sig för att läsa och hade köpt en bok som hon inte visste något om av en australiensisk författare, Melina Marchetta. Boken heter Jellicoe Road. Hon började läsa men var på väg att ge upp efter 20 sidor men då det var semester så fortsatte hon och började förstå sammanhanget i boken efter 70-80 sidor. Hon ville till och med läsa om boken efter slutet, så tagen blev hon. Det framkom många ledtrådar i slutet som förklarade början. Boken inspirerade henne att förändra delar i Välkommen hem.

Hennes böcker handlar om att karaktären måste genomgå någon sorts förändring eller utveckling. Hon blir inspirerad av sina egna karaktärer och blir engagerad i dem. Det är viktigt när hon läser annat att karaktärerna tar tag i henne och att hon får en känsla av att känna dem och vilja träffa dem för att boken ska anses bra. Då ha författaren lyckas med sin bok oavsett genre.

Böckerna Lite ihop och Kanske ihop är en serie. Det är första gången hon skriver en uppföljare. Tanken var att det skulle bli tre böcker men den andra slutade på ett bra sätt så hon och förläggaren kom överens om att inte skapa en fortsättning. Böckerna handlar om Majken som går i sexan och är en barnbok riktad till åldrarna 9-12 år. Det var enklare att skriva en uppföljare då karaktärerna redan var klara och hon inte behövde hitta på nya utan bara nya händelser.

Efter hennes år som läsambassadör har hon en önskan om att skriva ytterligare en barnbok, en ungdomsbok och till och med en vuxenbok.

Helena von Zweigbergk – författarträff i Bjärred

IMG_0648Kallt, grått, duggregn. November helt enkelt. Vad passar inte bättre än att lyssna på en författare som berättar om sig och sitt författarskap. Ja, förutom att läsa en bok vid en brasa och med en kopp te i näven.

Författarträff blev det denna gång. Det var i lördags och platsen var Bjärred Bibliotek. När jag kom in i sista sekund var salen, som är stor, välfylld. Jag hittade dock en plats rätt långt fram för att kunna höra bra.

Journalistkarriär

Helena von Zweigbergk blev presenterad och äntrade scenen. Hon började berätta om hur det kom sig att hon blev journalist. Hon tror att hennes pappas jobb på Sydsvenskan när hon var barn var starkt bidragande. Hon träffade sin pappa på helger eller skollov då hon bodde med sin mamma i Stockholm medan pappan stannade kvar i Malmö efter skilsmässan. Hon var ett blygt barn, studerade  och iakttog människor och omgivningen istället för att vara i centrum. Och hon hade redan som barn en dröm om att bli författare.

Hon började sin karriär på Expressen men var inte inspirerad av nyhetsjournalistik utan valde att skriva personporträtt, om film och liknande när hon fick möjlighet. Hon har startat tidningen Elle tillsammans med Malou von Sivers och hon har varit med i Spanarna på radio.

Deckarförfattare

Författarkarriären startade av en slump. I samma veva som Lisa Marklund slog igenom blev Helena kontaktad av ett förlag. Journalister var heta som deckarförfattare då. Semic förlag övertalade Helena att skriva deckare, men hon höll emot in i det längsta. Men smickrad som hon blev funderade hon på det och la fram ett förslag till en inte vanlig typ av deckare. Hennes huvudrollsinnehavare var präst, kvinna och en god människa – Ingrid Carlberg. Det blev till slut en serie.

Efter 3 deckare kände hon sig låst av formen – måste alltid någon dö? Måste alltid någon ha en hemlighet?

Tusen skärvor tillit

Hon hade en önskan om att skriva en modern kärleksroman som skulle vara på riktigt. Då skrev hon Tusen skärvor tillit. Den handlar om medelklasstjejen Jessica som är socionom och blir kär i slarvern Tom. Boken handlar om hur deras relation fungerar och utvecklas. Boken blev en flopp. Förlaget trodde inte på den och Helena fick skriva en deckare i rasande fart.

Ur vulkanens mun

Nordstedts fick dock upp ögonen för boken och gillade den. Hon bytte förlag och då fick hon möjlighet att skriva andra sorts romaner. Första blev Ur Vulkanens mun. Hon fick möjlighet att berätta om saker man inte pratar högt om, saker man håller inom den närmaste familjen. Det handlar om subtila förtryckarmekanismer inom familjer. Hur man styr varandra genom tex att sura. Boken handlar om en kvinna med man och två barn. Äktenskapet har låst sig och de åker iväg på en veckas semester för att ”fixa” till relationen. Helena tyckte det var en svår roman att skriva. Den blev hennes genombrott när den kom ut och den fick bra recensioner.

Hon ville skildra moderna familjer. Alla vet hur man ska göra, man har läst alla råd och tips. Men man lyckas ändå inte. Därför känner paret sig som idioter för att de ha problem. De har svårt att vara här och nu. Det är tidstypiskt att man hela tiden är i en annan värld utan att vara närvarande mentalt. Tillkämpad självständighet är också tidstypiskt, man klarar sig utan andra och framförallt utan sin partner. Att vara barnen till lags är också ett tidstypiskt drag som kommer fram i hennes romaner.

Nästa bok Som man bara säger handlar om en kvinna som lämnar man och bonusbarn och bosätter sig på landet. Hon söker frid. Systern stör genom hennes trassliga tillvaro. Kvinnan blir tvungen att ta hand om systerns tonårsson ett par dagar. Varken kvinnan eller pojken vill det. Boken skildrar två negativa personer som ofrivilligt hamnar under samma tak.

Nästa bok blev en uppföljning till Ur vulkanens mun.

Än klappar hjärtat

Helenas senaste bok heter Än klappar hjärtat. Hon ville skriva större familjeskildringar med fler personer mot tidigare täta relationer. Boken handlar om 3 systrar. Den beskriver samma händelser men ur tre olika perspektiv. Boken startar med att äldsta systerns son tar studenten. Pappan är amerikan men lämnade dem när sonen var 1 år. Nu kommer han tillbaka.

Tema och skrivande

Temat i böckerna handlar att å ena sidan viljan att vara fri och självständig och å andra sidan våga vara nära andra och stanna kvar och visa sitt beroende.

Helena har alltid en bild av slutet när hon påbörjar en ny roman men av olika anledningar har det ännu inte blivit de slut hon tänkt ut. Hon behöver struktur i sitt skrivande och det är viktigt med sidantal och en begränsing i tid för romanen.

Författarbesök på Lomma bibliotek – Kjell Westö

En regnig söndag i oktober. Vad passar inte bättre än att lyssna på en författare som berättar om sig och sin inspiration. På ett varmt bibliotek med utsikt över Höje å. 55 tappra besökare hade trotsat regnet och tagit sig till biblioteket. Igår var premiär för mig. Författaren var Kjell Westö. Han skriver romaner som handlar om människor. Miljön de utspelar sig i är Helsingfors. Senaste boken heter Hägring 38. Kjell_westo

Viktigt i författarskapet

Kjell Westö började berätta om 3 saker som styrt honom i hans författarskap:

  1. Han är Helsingforsskildrare som är född och uppvuxen i Helsingfors men utan rötter därifrån. Hans föräldrar kommer ursprungligen från finska västkusten, närmare bestämt från Jakobstad. Själv är han uppvuxen i en förort till Helsingfors och för honom var själva staden främmande långt upp i vuxen ålder. Intresset av staden Helsingfors uppstod i 20-årsåldern. Han kände ett främlingskap med vänner med rötter i staden. Han ville erövra staden genom att skriva berättelser om den.
  2. Han skriver om förgången tid. Hans samhällsintresse och bakgrund som journalist bidrog till att han valde att bli historisk skildrare istället för en samtidsförfattare. Hans första roman är en generationsroman om uppväxten i 50-talets Helsingfors. Han liknar den själv vid Torbjörn Flygts Underdog. Han berättar om Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget som ligger till bakgrund för hans författarskap. Han berättar om sin morfar och farfar som dog i krigen och hur det har påverkat hans barndom. Det fanns en stor sorg och tystnad kring dessa personer under hans uppväxt. Tystnaden gjorde honom nyfiken på det förflutna och han ville veta vad som skapat tystnaden. Alla hans böcker avslutas antingen innan 1939 eller börjar 1945. Det är åren däremellan far- och morfadern dog och med respekt till sina föräldrar väljer han att inte skildra dessa år. Dessutom finns det många som redan skildrat just krigsåren.
  3. Klassperspektivet är tydligt i hans böcker. Människor från alla samhällsklasser deltar i böckerna. Han är uppväxt med moderns släkt som tagit sig in i borgarklassen och en far som själv gjort en klassresa från fattig till medelklass. Insikten om att ett välståndsland hade stora klasskillnader har påverkat hans skrivarkarriär. Han låter människor från olika samhällsklasser mötas i böckerna för att se om det finns gemensamma nämnare och om vi kan umgås och förstå varandra över klassgränserna.
hagring-38

Hägring 38 av Kjell Westö

Hägring 38

Därefter berättar han lite om sin senaste bok Hägring 38. Den utspelar sig under perioden mars-november 1938. Det är en trillerliknande tisdsskildring. Huvudpersonerna är advokat Claes Thune och hans nyanställda kontorist Matilda Wiik. Det sena 30-talet är i fokus. Boken handlar om två människor från olika samhällsklasser. Advokaten, liberal från övre medelklassen och kontoristen, proletären med en hemlighet från kriget 1918. Hon hade suttit som fånge i ett läger efter kriget då hon hjälpt det röda gardet för att skaffa mat till sig och sin bror. Hon har förträngt de minnena som kommer till ytan en dag då hon hör en röst från det förflutna på kontoret. Och det är där bokens händelseförlopp tar sats.

1938

Valet av just 1938 beror på att samhället fortfarande var civil m vanligt leverne som att gå på dans medan däremot 1939 var ett krigsår. 1938 innebar djupa kontraster mellan ljus och mörker och mellan gott och ont. Det fanns mycket att läsa i tidningarna om vad som komma skulle blandat med alldagliga notiser. Och detta är så klart mer tydligt med facit i hand. I slutet av 1930-talet lever folk i relativt välstånd efter depression i början av 30-talet. 30-talet är guldålder för film och schlager och idrottens betydelse ökat. Westö ser likheter med dagens samhälle där unga tenderar att söka sig till extremer beroende på bland annat massarbetslöshet.

Varför hägring?

Hägring symboliserar drömmen om det goda i det lilla så som att gå ut och dansa och att allt ska vara som vanligt. Människorna var blinda för sin samtid och vad som höll på att hända, där han även drar paralleller till dagens samhälle. Drömmen om det goda gör att vi orkar bygga upp samhället igen efter en katastrof som i boken är ett krig. Hägringen är det goda livet människorna 1938 var på väg att mista utan att själva vara medvetna om det.   Som avslutning läste Kjell Westö två vitt skilda avsnitt från boken. Jag gick därifrån med en signerad kopia av Hägring 38 så nu ska här läsas!