Att få tillbaka sin framtid

Mitt i livet med nyfött barn, nytt hus och en karriär på gång insjuknade Kajsa i MS, multipel skleros. Förödande när en bara vill leva för det barn som just fötts. I boken Att få tillbaka sin framtid berättar Kajsa Sigvardsson om den långa vägen tillbaka via en riskfylld behandling, en stamcellstransplantation, som inte var en vedertagen behandling för hennes typ av sjukdom. Vi får följa med Kajsa i en fruktansvärd tid av hennes liv. Att få möjligheten att få tillbaka sitt liv när man tror att allt är kört. Men med våndan att ta ett stort beslut som en inte vet utgången på. En stark berättelse som kräver mod att berätta. Berättelsen griper mig från första stund. Kanske för att jag har fått förmånen att lära känna Kajsa. En stark person med en gripande berättelse. Den kommer beröra dig också!

Det värsta av allt ont eller det bästa av allt?

Om vänner som egentligen inte har något gemensamt. En författare med stora ambitioner. En fri från desamma. Pratar förbi varandra i alla sammanhang. Har kvasifilosofiska utläggningar om liv och död. Yta och djup. En bestämmer sig för att fejka sin död för att bli geniförklarad. En lever i nuet. Det är en kort sammanfattning av karaktärerna i Det värsta av allt ont av Tobbe Möller. Och det är en sammanfattning av innehållet. Svår att ta till sig och komma in i berättelsen. Knepig meningsbyggnad i vissa passager vilka kan behövas läsas om flera gånger för att få en tydlighet och ett sammanhang. Men Möller ger målande beskrivning av personer och människors längtan och strävan efter något större, ett liv efter detta i form av att vara ihågkommen för något storslaget. Genuina vardagsbeskrivelser med ironi är det jag tar med mig.

En debutroman med oväntat slut

Madeleine har en sällsynt och obotlig sjukdom som gör att hon alltid tvingas stanna inomhus. Hon har inte varit utomhus på sjutton år. Hennes enda relationer är med mamman och sjuksköterskan som ständigt vakar över henne. Någon gång då och då kommer en lärare hem för avstämning i hennes hemundervisning.

Tills en dag när de får en ny granne, Olly. En kille i samma ålder som har en svår uppväxt. En sällsam kärlekshistoria växer fram på distans och en dag känner Madeleine en stark längtan efter att få träffa Olly på riktigt. Vad är livet värt om hon inte får uppleva kärlek på riktigt. De börjar träffas i smyg. En dag har Madeleine fått nog och med livet som risk ger hon och Olly sig iväg på en resa som får ett tragiskt slut.

Det är en speciell kärleksroman med funderingar kring livets mening med en ovanligt twist på slutet. Jag hade verkligen sett fram emot att läsa boken. Den har hamnat på NY Bestsellerlista men jag är inte en lika övertygad fantast av romanen. Den har en något barnslig ton över sig. Beskrivningarna är Harlekin-aktiga och utan en känsla av äkta kärlek, på riktigt. Och som verkligen känns verklig för mig som läsare. Besvikelsen var alltså stor. Och nej, jag kommer knappt ihåg boken fast jag la den ifrån mig för bara en liten stund sedan.

Ingenting och allting av Nicola Yoon

Stora känslor i en gripande och annorlunda kärleksroman

50 sidor och sedan var jag fast. Jag hade svårt att lägga ifrån mig Livet efter dig av Jojo Moyes. En gripande berättelse om en annorlunda kärlekshistoria.

Louisa Clark bor hemma hos sina föräldrar i skuggan av sin syster. Will Traynor var en framgångsrik man innan en motorcykelolycka förändrade hans liv. Deras vägar korsas när Louisa behöver ett nytt jobb och Wills föräldrar behöver någon som håller Will sällskap. Louisas enda uppgift, inser hon efter ett tag, är att få Will att ändra sitt beslut att själv avsluta sitt liv. Hon gör allt hon kan och i den processen växer en fantastisk och annorlunda kärlekshistoria fram. Det är en bok som gör mig tagen samtidigt som en ilska växer fram över Wills själviska önskan. Samtidigt funderar jag på hur en sådan gränslös kärlek kan växa fram på så kort tid. Det är länge sedan jag gråtit till en bok, men denna fick mig att gråta vid ett par tillfällen. Moyes förmår mig att känna och tänka som både Louisa och Will, samtidigt. Och den humor, ibland rå och obarkad, som lyfts fram i samspelet mellan huvudpersonerna ger en förlösande känsla, ämnet till trots.

Jag dök in i uppföljaren Arvet efter dig med en förväntan att bli lika tagen som av den första. Men jag hittar inte riktigt det där extra. Den är väldigt bra, inte tal om det. Men den griper inte tag i mig på samma sätt. Det är en fin och varm berättelse om att gå vidare med oerhörd sorg och saknad. Vi får veta hur de efterlevande hanterat Wills bortgång samtidigt som nya komplikationer tillkommer. Berättelsen lämnar mig något irriterad, varför har jag svårt att förklara. Det kan nog grunda sig i den uppoffring som Louisa gör och att hon enbart lever för andra människor och inte tillåter sig själv att vara lycklig. Men som sagt, ytterligare en Moyes-berättelse för sträckläsning.

Jojo Moyes – Livet efter dig och Arvet efter dig