Doggerland, mitt nya resmål!

Baksidestexten fick mig fast, får den dig att läsa boken?  Det är morgonen efter oistra, den stora ostronfesten i Doggerland. En kvinna vaknar bakfull på ett hotellrum, i sällskap med fel man. En annan kvinna hittas brutalt ihjälslagen i sitt kök. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby får i uppdrag att leda mordutredningen, som inte underlättas av att hennes arrogante chef varit gift med offret.

Kanske började allt redan i det märkliga kollektivet på sjuttiotalet. Kanske med ett telefonsamtal i våras. Kanske finns sanningen i byskvallret på puben Haren och Kråkan.

Karen Eiken Hornby har återvänt till Doggerland för att glömma sitt förflutna med hjälp av arbete, alkohol och män hon inte tycker om. Nu tvingas hon navigera mellan egna och andras felsteg.

Boken det handlar om är Felsteg av Maria Adolfsson. Jag är inte överförtjust i deckare, ändå lyckades denna få mig fast. Egentligen letade jag efter något jag tyckte skulle vara lättläst då jag inte har ork eller tid att läsa just nu med barnens alla aktiviteter, jobb och mitt eget engagemang i Friluftsfrämjandet. Alltså tog jag första bästa boken på någon tio-i-topplista. Och jag ångrar mig inte. Den fick mig fast redan från början. Det är en uppslukande och spännande intrig med en inte alls förutsägbar huvudkaraktär. Karen är en intressant karaktär som har levt sig igenom ett och annat innan hon återvänder till lugnet i Doggerland. Historien lunkar på i maklig takt med intressanta vändningar som gör boken oförutsägbart spännande. Maria Adolfsson har en förmåga att levandegöra många olika karaktärer som var och en tillför mycket till historien.

Och Doggerland! Maria Adolfsson ger mustiga, djupa, livfulla miljöbeskrivningar av en fiktiv övärld. Och vem vill inte resa dit? Ja, jag vill det i alla fall. Kanske springer jag på Karen Eiken Hornby! Nu längtar jag tillbaka till Doggerland så jag får väl sätta tänderna i nästa bok i serien Stormvarning.

Maria Adolfsson berättar om boken på det fiktiva resmålet Doggerland, läs mer om det på länken.

Annonser

Att få tillbaka sin framtid

Mitt i livet med nyfött barn, nytt hus och en karriär på gång insjuknade Kajsa i MS, multipel skleros. Förödande när en bara vill leva för det barn som just fötts. I boken Att få tillbaka sin framtid berättar Kajsa Sigvardsson om den långa vägen tillbaka via en riskfylld behandling, en stamcellstransplantation, som inte var en vedertagen behandling för hennes typ av sjukdom. Vi får följa med Kajsa i en fruktansvärd tid av hennes liv. Att få möjligheten att få tillbaka sitt liv när man tror att allt är kört. Men med våndan att ta ett stort beslut som en inte vet utgången på. En stark berättelse som kräver mod att berätta. Berättelsen griper mig från första stund. Kanske för att jag har fått förmånen att lära känna Kajsa. En stark person med en gripande berättelse. Den kommer beröra dig också!

Det värsta av allt ont eller det bästa av allt?

Om vänner som egentligen inte har något gemensamt. En författare med stora ambitioner. En fri från desamma. Pratar förbi varandra i alla sammanhang. Har kvasifilosofiska utläggningar om liv och död. Yta och djup. En bestämmer sig för att fejka sin död för att bli geniförklarad. En lever i nuet. Det är en kort sammanfattning av karaktärerna i Det värsta av allt ont av Tobbe Möller. Och det är en sammanfattning av innehållet. Svår att ta till sig och komma in i berättelsen. Knepig meningsbyggnad i vissa passager vilka kan behövas läsas om flera gånger för att få en tydlighet och ett sammanhang. Men Möller ger målande beskrivning av personer och människors längtan och strävan efter något större, ett liv efter detta i form av att vara ihågkommen för något storslaget. Genuina vardagsbeskrivelser med ironi är det jag tar med mig.