Det värsta av allt ont eller det bästa av allt?

Om vänner som egentligen inte har något gemensamt. En författare med stora ambitioner. En fri från desamma. Pratar förbi varandra i alla sammanhang. Har kvasifilosofiska utläggningar om liv och död. Yta och djup. En bestämmer sig för att fejka sin död för att bli geniförklarad. En lever i nuet. Det är en kort sammanfattning av karaktärerna i Det värsta av allt ont av Tobbe Möller. Och det är en sammanfattning av innehållet. Svår att ta till sig och komma in i berättelsen. Knepig meningsbyggnad i vissa passager vilka kan behövas läsas om flera gånger för att få en tydlighet och ett sammanhang. Men Möller ger målande beskrivning av personer och människors längtan och strävan efter något större, ett liv efter detta i form av att vara ihågkommen för något storslaget. Genuina vardagsbeskrivelser med ironi är det jag tar med mig.

Annonser