Avslutade förra året med att läsa en tokrolig bok. Har tidigare läst ”En man som heter Ove” och hade förväntningar på att denna bok var i samma stil.
Boken handlar om Britt-Marie som blir lämnad av sin man. Hon har ägnat hela sitt liv till att ta hand om man, barn och hus och har egentligen inga andra intressen. När hon nu blir lämnad måste hon söka sig ett jobb, men det är inte så lätt med hennes bakgrund. Efter många spännande ”möten” med arbetsförmedlingen hamnar hon i utflyttningsorten Borg och som föreståndare på fritidsgården som ska läggas ned inom kort. Väl på plats får hon vänner både bland de något udda vuxna som de barn som finns kvar på orten. Det skapas en värme och gemenskap, hennes personliga egenskaper till trots. Den viktiga ytan blir efterhand mindre viktig och hon släpper människor närmare inpå än vad hon gjort tidigare. Hennes agerande i många händelser gör att hon snabbt blir omtyckt även om hon är en väldigt udda personlighet.
Det är en lättsam bok att läsa när man vill bli road. Stilen Bakman använder är samma som i tidigare böcker, men det kan stundtals bli lite för förutsägbart och lite ”för mycket” av satir och komik där man förlöjligar personerna. Slutet tilltalade mig inte heller. Men jag berättar inte hur det slutar, läs själva. För även om det blir för mycket av det ena och det andra är det en bok värd att läsa. Jag hoppas dock att Backman hittar lite nytt att komma med till sin nästa bok…
En bok till kaffet 