Baksidestexten fick mig fast, får den dig att läsa boken? Det är morgonen efter oistra, den stora ostronfesten i Doggerland. En kvinna vaknar bakfull på ett hotellrum, i sällskap med fel man. En annan kvinna hittas brutalt ihjälslagen i sitt kök. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby får i uppdrag att leda mordutredningen, som inte underlättas av att hennes arrogante chef varit gift med offret.
Kanske började allt redan i det märkliga kollektivet på sjuttiotalet. Kanske med ett telefonsamtal i våras. Kanske finns sanningen i byskvallret på puben Haren och Kråkan.
Karen Eiken Hornby har återvänt till Doggerland för att glömma sitt förflutna med hjälp av arbete, alkohol och män hon inte tycker om. Nu tvingas hon navigera mellan egna och andras felsteg.
Boken det handlar om är Felsteg av Maria Adolfsson. Jag är inte överförtjust i deckare, ändå lyckades denna få mig fast. Egentligen letade jag efter något jag tyckte skulle vara lättläst då jag inte har ork eller tid att läsa just nu med barnens alla aktiviteter, jobb och mitt eget engagemang i Friluftsfrämjandet. Alltså tog jag första bästa boken på någon tio-i-topplista. Och jag ångrar mig inte. Den fick mig fast redan från början. Det är en uppslukande och spännande intrig med en inte alls förutsägbar huvudkaraktär. Karen är en intressant karaktär som har levt sig igenom ett och annat innan hon återvänder till lugnet i Doggerland. Historien lunkar på i maklig takt med intressanta vändningar som gör boken oförutsägbart spännande. Maria Adolfsson har en förmåga att levandegöra många olika karaktärer som var och en tillför mycket till historien.
Och Doggerland! Maria Adolfsson ger mustiga, djupa, livfulla miljöbeskrivningar av en fiktiv övärld. Och vem vill inte resa dit? Ja, jag vill det i alla fall. Kanske springer jag på Karen Eiken Hornby! Nu längtar jag tillbaka till Doggerland så jag får väl sätta tänderna i nästa bok i serien Stormvarning.
Maria Adolfsson berättar om boken på det fiktiva resmålet Doggerland, läs mer om det på länken.