”En deckare i världsklass” var en av recensionerna jag läste om boken innan jag själv började läsa den.
Boken handlar om en advokat, Thora, som skickas tillsammans med några andra till Grönland från Island för att undersöka vad som hänt en forskningsstation. Boken innehåller mycket mystik, som redan visar sig när de kommer fram till en by långt från allt annat där stationen ligger. Alla människor i byn vänder dem ryggen och stänger dörrar om sig. Väl framme på stationen får de veta att de två kvarvarande teknikerna försvunnit och ytterligare en innan dem. Många mystiska saker händer den lilla gruppen.
Jag hade nog en rätt hög förväntan på boken men inser rätt snabbt att jag inte fastnar i boken. Kanske kan det bero på att jag är mätt på deckare just nu eller på att handlingen känns lite tillkrånglad. Att boken dessutom innehåller en hel del myter och historier kring gamla händelser tycker jag bara rör till berättelsen. Men det är väl det som gör den så fantastisk i andras ögon.
Det jag dock fastnar för i boken är beskrivningen av karaktärer, och då inte enbart huvudpersonerna. Eller kanske framförallt inte huvudpersonerna utan den inhemska befolkningen och deras öde. Det är intressant att läsa om hur byn förfaller och många hemfaller åt alkoholism pga att de inte har jobb eller annan vettig sysselsättning. Alkohol har även en central roll i den grupp som både arbetat på stationen och som kommer dit för att undersöka vad som hänt. Det känns tragiskt.
Slutsatsen är att det är en bra bok men inte så gripande som jag förväntat mig. Men helt klart värd att läsa, framförallt om man gillar deckare.
En bok till kaffet 